SMHI utfärdade en klass 3-varning, det skulle komma mycket snö i våra trakter. Sådan varning är inte så vanlig. Och det kom mycket snö. Tung snö – som det blir när det är +0,3 grader. Vi fick ett ordentligt styrketräningspass med snöskovlarna. (Toppbilden visar hur det såg ut kvällen före.)
SMHI (Swedish Meteorological and Hydrological Institute) issued a class 3 warning, a lot of snow was expected in our area. That kind of warning are not that common.And there was a lot of snow.Heavy snow – as it is when it is +0.3 degrees.We got a proper strength training session with the snow shovels. (The top picture shows what it looked like the night before.)
Snöandet började kvällen före. The snowing started the night before.När vi skulle ta oss ut till gatan nästa dag såg det ut så här. When we were going out to the street next day, it looked like this.Och det var ännu värre från utsidan eftersom plogbilen gjort sitt och lämnat en rejäl plogkant. And it was even worse from the outside because the plow truck had done its thing and left a solid plow edge.Sigge fick låna ett lite kraftigare snöskottningsverktyg från grannen. Det var tur. Sigge could borrow a slightly more powerful snow shovel tool from the neighbor. That was fortunate.Vi blev i alla fall nöjda med resultatet. Sedan var ”bara” altanen kvar… In any case, we were satisfied with the result. Then ”only” the terrace was left…
Årets andra dag kom våra grannar över på middag: familjen Ecer och familjen Christensen/Karlsson. En kväll med högt tempo och hög ljudvolym. Men inte en enda grej gick sönder! Däremot blev det extremt mycket mat över, så nu kommer vi att äta jägargryta i tre veckor framåt.
On the second day of the year, our neighbors came over for dinner: the Ecer family and the Christensen/Karlsson family. An evening with a high tempo and high volume. But not a single thing broke! However, there was an extremely large amount of food left over, so now we will eat hunter’s stew for the next three weeks.
Efter att vi fått lite glögg ute på altanen samlades alla i vardagsrummet. Medsols runt bordet: Alice, Astrid, Axel, Karin, Per, Mimmi, Agnes, Vicky, Despina och George. After we had some mulled wine out on the terrace, everyone gathered in the living room. Clockwise around the table: Alice, Astrid, Axel, Karin, Per, Mimmi, Agnes, Vicky, Despina and George.Efter middagen gick vi en trappa ned för kaffe. Alla barn hittade omedelbart upp på biljardbordet så klart. Alice var nu klädd så som hon tycker passar bäst. After dinner we went downstairs for coffee. Of course, all the children immediately found their way to the pool table. Alice was now dressed as she thought fit best.Barn på biljardbordet. Children on the pool table.Barn på biljardbordet. Children on the pool table.
Vi gjorde ett litet avbrott i vardagslunken och tog en minisemester i Sundsvall, bodde över helgen på anrika Hotell Knaust och flanerade runt i staden lite utan några krav på aktiviteter.
We took a short break from the hustle and bustle of everyday life and went on a mini vacation in Sundsvall, stayed over the weekend at the historic Hotel Knaust and strolled around the city a bit without any demands on activities.
Knausts berömda trappa var det första som mötte oss. Knaust’s famous staircase was the first thing that met us.Vi fick ett rum på tredje våningen och därifrån ser trappan ut så här. We got a room on the third floor and from there the stairs look like this.Utsikt från vårt fönster första morgonen. Hotell Södra Berget svävar ovanför molnen. View from our window the first morning. Hotel Södra Berget hovers above the clouds.Vi åt frukost i denna ståndsmässiga miljö, Spegelsalen. We had breakfast in this high-class setting, the Hall of Mirrors.Dagen ägnades åt att titta på stan, och upptäckte att Wivex, tidigare ett musik- och dansställe, nu är något så tråkigt som en frisering. The day was spent looking at the city, and discovered that Wivex, formerly a music and dance venue, is now something as boring as a hairdresser.På lördag kväll åt vi middag på restaurang Innergården 1891 och det är inte svårt att förstå varför den heter så. On Saturday night we had dinner at the restaurant Innergården 1891 (Inner Court) and it is not difficult to understand why it is called that.En stund i stilla väntan på maten. Det var väldigt tomt på restaurangen, corona tas på allvar i Sundsvall. A moment of quiet waiting for the food. It was very empty at the restaurant, corona is taken seriously in Sundsvall.Sigge fick något spjuveraktigt i blicken i väntan på vildsvinsfilén. Sigge got something roguish in his eyes while waiting for the wild boar fillet.På vägen från restaurangen måste vi så klart ta några bilder på den vackert upplysta staden. On the way from the restaurant we must of course take some pictures of the beautifully lit city.Från fontänparken Vängåvan över mot Stora torget. From the fountain park Vängåvan over towards Stora torget (the Main Square).Från Vängåvan mot Storgatan. From Vängåvan towards Storgatan.Till sist tog vi en öl i hotellets pub Bishops Arms, som har flyttat från ena sidan på kvarteret till den andra och nu vetter mot Vängåvan. Även här var det tomt. Finally, we had a beer in the hotel’s pub Bishops Arms, which has moved from one side of the block to the other and now faces Vängåvan. Here, too, it was empty.
Vi har inte haft en enda timme sol under hela december, men lagom till Lucia kom det i alla fall lite snö – och därmed blev världen aningen ljusare. Men bra grått var det ändå på denna promenad.
We have not had a single hour of sun during the whole of December, but just in time for Lucia, at least some snow came – and thus the world became a little brighter. But it was still quite grey on this walk.
Julen närmar sig, här finns det julgranar! Christmas is approaching, here are the Christmas trees!Lite vitt men ändå ganska grått. A little white but still rather grey.
Vi tänkte att vi skulle besöka Rödhällorna ute vid kusten, men i och med frosten som la sig som en hinna på stenarna så blev det lite för besvärligt så vi kom inte ända fram. Utsikten var det inget fel på, men det blev bara en liten skymt av de röda hällorna. Vi får prova igen vid något tillfälle när det inte är så halt.
We thought we would visit Rödhällorna out on the coast, but with the frost settling like a film on the stones, it became a little too difficult so we did not get all the way. There was nothing wrong with the view, but we had only a small glimpse of the red slabs. We may try again at some point when it is not so slippery.
Tallmo och klippor, torrt! Pine and rocks, dry!Frosten har lagt sig över hela klapperstensfältet. The frost has settled over the entire cobblestone field.En rätt besvärlig promenad. Men vacker. A rather awkward walk. But beautiful.Sigge lyckades få med lite rött på bilden. Sigge managed to get some red into the picture.Men rödast var Ylvas mössa. But reddest was Ylva’s cap.En annan fotograf fotograferas. Another photographer is photographed.
Riktigt ruskigt novemberväder. Så, vad gör man då? Man far ut till kusten och upplever naturen på nära håll. Blött, blåsigt och starka ljud. Vi människor är bra små. Bilderna får tala för sig själva.
Really harsh November weather. So, what do you do then? You go out to the coast to experience nature up close. Wet, windy and loud sounds. We humans are quite small. The pictures speak for themselves.
Fotografen. Blött. Fotografen som fotograferade fotografen blev inte fotograferad. The photographer. Wet. The photographer who photographed the photographer was not photographed.
Plötsligt blev vädret riktigt fint! Ganska kallt men inte värre än att det var möjligt att ta en riktig promenad igen. Det har gått för lång tid sedan senast. Valet föll på Frånö Naturstig som övergår till Kyrkviksstigen närmare stadens centrum.
Suddenly the weather became really nice! Pretty cold but no worse than it was possible to take a real walk again. It’s been too long since the last time. The choice fell on Frånö Naturstig (Nature Path), which turns into Kyrkviksstigen closer to the center of the town.
Detta är utsikten ganska nära promenadens startpunkt. This is the view quite close to the starting point of the walk.Lite längre bort passerar vi detta. Total stillhet. A little further away we pass this. Total silence.Denna skylt har kommit upp sedan förra besöket på Naturstigen. Nu verkar det som om sista delen också är komplett. This sign has come up since the last visit to Naturstigen. Now it seems that the last part is also complete.De här är inte nya… These are not new…Det finns också några ställen med bord och grillplats som inte fanns tidigare. There are also some places with tables and barbecue areas that did not exist before.Även längs Kyrkviksstigen är stillheten total. There are also some places with tables and barbecue area. Even along Kyrkviksstigen, the silence is total.
Sigge for till Stockholm för att fira Antonias 30-årsdag (i efterskott). Det gick si och så med det av olika skäl. Men han hann i alla fall träffa en ångermanländska och en gotlänning i Stockholm.
Ångermanländskan är båten Gurli, som trafikerade Ångermanälven i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, stundtals med Sigges farfars farbror som styrman.
Gotlänningen är Mattias, mågämnet (och pappa till Sigges första barnbarn), befälhavare på Gurli, som numera trafikerar Riddarfjärden i Stockholm.
En fin dag på sjön mitt i centrala Stockholm.
Sigge went to Stockholm to celebrate Antonia’s 30th birthday (in retrospect). That went so and so for various reasons. But in any case he managed to meet a ”Ångermanlander” and a Gotlander in Stockholm. The ”Ångermanlander” is the boat Gurli, which operated on the Ångermanälven river in the late 19th and early 20th centuries, at times with Sigge’s grandfather’s uncle as helmsman. The Gotlander is Mattias, son in law to be (and father of Sigge’s first grandchild), commander of the Gurli, which these days operates in Riddarfjärden in Stockholm. A nice day on the waters in the middle of central Stockholm.
Gurli dåförtiden. Fotona till vänster kommer från Lars Johnsons sidor om bogserbåtar och isbrytare, fotograf: Jan Hodén. Fotot till höger är hämtat från Ådalen i förändring, Sture Nyberg har bidragit med bilden. The Gurli back then. The photos on the left come from Lars Johnson’s pages about tugs and icebreakers, photographer: Jan Hodén. The photo to the right is taken from Ådalen in change, Sture Nyberg has contributed with the picture.Gurli idag. The Gurli today.Målet för resan är Stadshuset. The trip’s goal is Stockholm City Hall.Inredningen idag. The interior today.Befälhavaren. The commander.Befälhavare Mattias arbetsplats. Commander Mattias’ work place.Skeppshunden Evert. The ship dog Evert.
Äntligen har altanen blivit helt klar inför vintern. Det skulle ha skett förra helgen men det blev så kallt att det inte gick att få upp jorden ur blomlådorna. Nu har det varit varmt så nu var det dags. De sista stackars blommorna åkte över kanten och lådorna hamnade längs väggen.
Finally, the terrace has been made completely ready for winter. It should have happened last weekend but it got so cold that it was not possible to get the soil out of the flower boxes. Now it has been hot so now it was time. The last poor flowers went over the edge and the boxes ended up along the wall.
Penséerna fick vi gratis eftersom det var så sent på sommaren när vi skaffade dem. De betraktades nog som ”slut” redan. Men de står kvar… We got the pansies for free because it was so late in the summer when we got them. They were probably already considered ”finished”. But they remain…Även denna blomma (namnet bortglömt) var gratis och alla vi fick såg helt döende ut. Lustigt att de som man trodde skulle ge sig snabbast överlevde längst, trots höststorm, minusgrader och snö. This flower, too, (name forgotten) was free and all we got looked completely dying. Funny that those who were thought to give up the fastest survived the longest, despite autumn storms, minus degrees and snow.Blomlådor längs en vägg som skulle önska lite ny färg. Flower boxes along a wall that would like a little new paint.Och nu är altangolvet äntligen rensat på saker. Så snön kan komma, nu går det att skotta bort den på ett enkelt sätt. And now the balcony floor is finally cleaned of things. So the snow can come, now it is possible to shovel it away in an easy way.
Sigges och Ylvas vanlighetsblogg 2.0 