Vi bestämde oss för att söka svamplyckan på något annat ställe än de gamla vanliga. Så vi åkte upp i området kring Oxtjärn för att se om vi kunde hitta något. Det gjorde vi först inte, men som vanligt: så snart man säger att man ger upp så står de där. Vi hittade ett helt gäng på en ca 10 kvm stor yta. Och sedan inga mer någonstans.
We decided to look for the mushroom fortune in a different place than the old ones. So we went up in the area around Oxtjärn to see if we could find something. At first we didn’t, but as usual: as soon as you say you give up, they are there. We found a whole bunch on an area of about 10 sq m. And then no more anywhere.
Kantarellerna stod i klungor på liten yta. The chanterelles stood in clusters on a small area.Många av dem var rätt stora, jämfört med en stövel storlek 46. Many of them were quite large, compared to a boot size 46.Vi försökte hitta några även på ett annat ställe, men det enda vi fick se där av något värde var Kramforsån. We tried to find some in another place as well, but the only thing we saw there of any value was Kramforsån.
Det snabba Stockholmsbesöket gav morfar Sigge chansen att titta till barnbarnet Nils igen. Han verkar vara på rätt spår. Pigg som en lärka och ostoppbar som en Duracellkanin.
The quick visit to Stockholm gave grandpa Sigge the chance have a look at his grandson Nils again. He seems to be on the right track. Alert as a lark and unstoppable as a Duracell rabbit.
Nils har en mojäng som sysselsätter honom ganska intensivt. Nils has a gizmo that employs him quite intensely.Nils vet vad han vill. Nils knows what he wants.”Jaha, och nu då?” ”Well, and now what?”Evert är Nils förtjuste storebror. Evert is Nils’ loving big brother.
Vi åkte till Stockholm och fick möjlighet att för första gången träffa barnbarnet Kasper, som vid detta tillfälle var nästan fem veckor gammal. Han verkade tillfreds med det mesta. En riktig liten guldklimp.
We went to Stockholm and had the opportunity to meet grandchild Kasper for the first time, who at this time was almost five weeks old. He seemed satisfied with most things. A real little nugget of gold.
Mamma Elin och Kasper, på gång att vakna. Mom Elin and Kasper, about to wake up.Kasper och pappa Jonas, som även han har möjlighet att vara hemma hela dagarna en tid framåt. Kasper and dad Jonas, who also has the opportunity to be home all day for some time to come.Farmor Ylva fick chansen att klämma lite på barnbarnet. Grandma Ylva got the chance to squeeze a little on the grandchild. (Foto: Elin Gullman.)Sigge träffar Kasper. Klubben för inbördes beundran. Sigge meets Kasper. The club for mutual admiration.Kasper har fått mat och är mätt och sover. Och snarkar. Kasper has had food and is full and asleep. And snores.
Vi har en del saker kvar i Arklo, där många barndomssomrar tillbringats. Framförallt finns där en mängd med barnböcker som släkt och vänner har haft glädje av (tror och hoppas vi) och som vi så småningom ska föra vidare till alla våra nya barnbarn. Dessutom massor med Lego, som sönerna lekte med när de var små. Utöver det finns där en liten och nätt vävstol som lämnats i arv till Ylva och som vi måste titta på för att se vad vi kan göra med. Vi hoppas att vi ska kunna hitta någon lämplig plats för den, det vore rätt roligt att prova på vävning igen efter så där drygt 50 år sen sist.
We have some things left in Arklo, where many childhood summers have been spent. Above all, there are a lot of children’s books that relatives and friends have enjoyed (we believe and hope) and that we will eventually pass on to all our new grandchildren. Also lots of Lego, which the sons played with when they were little. In addition, there is a small and neat loom that has been left to Ylva and that we had to look at to see what we can do with it. We hope that we will be able to find a suitable place for it, it would be quite fun to try weaving again after a little over 50 years since last.
Den lilla vävstolen står uppe i ett av rummen i gula huset och måste packas ihop innan den kan fraktas någonstans. The small loom is up in one of the rooms of the yellow house and must be packed before it can be transported anywhere.Olle (Ingrids kusin, som äger huset), Karin och Ingrid guidade. Sigge var intresserad åhörare. Olle (Ingrid’s cousin, who owns the house), Karin and Ingrid guided. Sigge was an interested listener.
En stor del av lördagen gick åt till att packa ihop alla saker på altanen inför vintern. Det är lika sorgligt varje år, altanen är ju vårt bästa ”rum”. Det kan bli bra blåsigt där, så det gäller att se till att allt står stadigt och att presenningen är hårt surrad runt soffan. Men nu tror vi att vi fått ordning på sakerna – även om våra långa blomlådor fortfarande står kvar. Vi tar hand om dem senare. Det visade sig att arbete gjordes i grevens tid, det har blåst riktigt hårt sedan dess och i morse var det snö/frost på altangolvet.
A large part of Saturday was spent packing all the things on the terrace for the winter. It’s just as sad every year, the terrace is our best ”room”. It can get windy there, so it is important to make sure that everything is stable and that the tarp is tightly tied around the sofa. But now we think we’ve got things in order – even though our long flower boxes are still there. We will take care of them later. It turned out that work was done in just the right time, it has been blowing really hard since then and this morning there was snow/frost on the balcony floor.
Den som tror att penséer bara är vårblommor har helt fel. Så här ser de ut den 17 oktober. Toppbilden visar våra sommarnejlikor samma dag. Anyone who thinks that pansies are just spring flowers is completely wrong. This is what they look like on October 17. The top picture shows our summer carnations the same day.Detta är ungefär det tristaste ögonblicket i städningen, allt är kaos och man vet inte riktigt hur grejorna ska placeras på smartaste sätt. This is about the saddest moment in the tidying up, everything is chaos and you don’t really know how to place the stuff in the smartest way.Men till sist blev det rätt ok ändå. But in the end it turned out pretty ok anyway.
Detta var en dag av överraskningar. Först fick vi besök av en reporter från tidningen Nordsverige, Susannhe Melin. Ett trevligt möte och ett trevligt samtal som framförallt handlade om poängen med att hänga med i Vandringstipset som Kramfors kommun och de lokala orienteringsklubbarna anordnar. Det har vi skrivit om här några gånger och vi hoppas verkligen att kommunen kommer att fortsätta med det. Tack vare det har vi upplevt många platser som annars skulle ha gått oss förbi. (Nja, helt överraskande var väl kanske inte besöket eftersom vi bestämt tid, men lite överraskande var det att någon ville prata med just oss om Vandringstipset.)
Lite senare på dagen knackade det på dörren och utanför stod ett blomsterbud från Henrikssons Blommor. En jättefin höstblombukett som tack för hjälpen-present för utfört arbete inom KSLA:s äganderättsprojekt! Det är inte ofta det vardagliga arbetet blir uppmärksammat, så det var en verkligt fin överraskning.
This was a day of surprises. We were first visited by a reporter from the newspaper Nordsverige, Susannhe Melin. A nice meeting and a nice conversation that was mainly about the point of keeping up with the Hiking Tips that Kramfors municipality and the local orienteering clubs organize. We have written about this a few times here and we really hope that the municipality will keep it up. Thanks to that, we have experienced many places that otherwise would have passed us by. (Well, perhaps the visit was not entirely surprising because we set a time, but it was a bit surprising that someone wanted to talk to us about the Hiking Tips.)
A little later in the day, there was a knock on the door and outside was a flower delivery from Henriksson’s Flowers. A very nice autumn flower bouquet as a thank you gift for helping out with the work done within KSLA’s ownership project! It is not often that everyday work gets noticed, so that was a really nice surprise.
Beviset på att Susannhe var här. Pennor som det lär vara enkelt att hitta i den djupaste handväska. The proof that Susannhe was here. Pens that are easy to find in the deepest purse.Blombukett från KSLA:s äganderättsprojekt. Nu placerad på en mer framskjuten plats. Flower bouquet from KSLA’s ownership project. Now located in a more prominent place.
Vi gjorde ett försök till ute i svampskogen (eller snarare trollskogen), trots ganska trist väder. Först hittade vi just ingenting, så hittade vi just ingenting och när vi var nära att ge upp så råkade vi på ett toppenställe. Vi kom hem med 10 liter trattkantareller.
We made another attempt out in the mushroom forest (or rather the magic forest), despite quite dreary weather. At first we found about nothing, then we found about nothing and when we were close to giving up we came across a top spot. We came home with 10 liters of funnel chanterelles.
I den rätt oländiga terrängen hittade vi detta naturens konstverk. In the rather rugged terrain, we found this art piece of nature.Trollen lurar bakom stockar och stenar. The trolls lurk behind logs and rocks.Äntligen! tänkte vi när vi hittade dessa. Men sedan var skogen ”tom” igen. Finally! we thought when we found these. But then the forest was ”empty” again.”Tom” ända tills vi hittade dessa mossiga marker. ”Empty” until we found these mossy grounds.Där hittade vi mängder av den här sorten. There we found lots of this variety.Vi såg bara hattar i den djupa mossan. När vi plockade dem var detta vad vi fick upp. Inte alla var så här stora förstås, men tillräckligt många. We only saw hats in the deep moss. When we picked them, this was what we got up. Not all were this big, of course, but enough.Så här ser 10 liter svamp ut före rensning. This is what 10 liters of mushrooms look like before cleaning.Så här ser nästan 10 liter svamp ut efter rensning (en del gick direkt in i middagen). Torkdags. This is what almost 10 liters of mushrooms look like after cleaning (some went straight into the dinner). Drying time.Så här ser nästan 10 liter svamp ut när de torkat. This is what almost 10 liters of mushrooms look like after drying.
Sigges och Ylvas vanlighetsblogg 2.0 