Rågsved är ett intressant område. Thåström och bilbränder är nog det som människor associerar med denna förort. Men här finns också jättefina naturområden som mängder av människor besöker. En del bygger till och med hyddor där.
Rågsved is an interesting area. Thåström and car fires are probably what people associate with this suburb. But here are also very nice nature areas that many people visit. Some even build huts there.
Den av oss som inte har möjlighet att gå upp på vackra berg får ta promenader i Stockholms södra förorter istället. Inte lika brant, inte lika krokigt, inte lika fina utsikter, men inte så dumt ändå.
The one of us who is not able to climb beautiful mountains have to take walks in Stockholm’s southern suburbs instead. Not as steep, not as crooked, not as nice views, but not so bad, still.
För de som inte måste åka till Stockholm för att vara med på möten finns ju alltid möjligheten att gå upp på Fäberget igen. Trevlig aktivitet när besökande döttrar gärna går med.
For those who do not have to go to Stockholm to attend meetings, there is always the opportunity to go up to Mt Fäberget again. Nice activity when visiting daughters are happy to join.
Även kräftpremiären måste klaras av så här i slutet på ledigheten. En enkel tillställning på tu man hand. Kräftor, sallad, krossad sötsur potatis (rester från surströmmingsmiddagen igår). Vi fick inte ens plats för den planerade pajen med västerbottensost och egenplockade kantareller.
The cray fish premiere hade to be managed, too, at the end of the vacation. A simple event for two. Crayfish, salad, crushed sweet and sour potatoes (leftover from the fermented herring dinner yesterday). We didn’t even have room for the planned pie with Västerbotten cheese and self-picked chanterelles.
Bara någon dag kvar på semestern och surströmmingspremiär. Så klart måste även vi vara traditionalister och äta en och annan surströmming. Med mandelpotatis och rödlök, öl och nubbe. En perfekt afton!
Just a few days left on the holiday and the yearly premiere for fermented herring. Of course we too must be traditionalists and eat the occasional sour herring. With almond potatoes and red onion, beer and dram. A perfect evening!
Kommunen har börjat bygga en promenadväg runt Kyrkviken, riktigt fint. Det har stått i tidningen om den, så vi måste prova. Det kommer att bli jättebra när det är klart, ca 7,5 km runt hela viken. Det ser vi fram emot!
The municipality has started to build a walking route around the Kyrkviken bay, really nice. It has been mentioned in the local newspaper, so we had to try. It will be great when done, about 7.5 km around the bay. That we look forward to!
Denna dag besökte vi det sista av alla vandringsmålen på listan. Det var bronsåldersgravarna på Bänkberget i Svartnora (nordiska bronsåldern: ca 1800 f Kr–500 f Kr). Vägen dit var bitvis ganska brant och det fanns inga markeringar som underlättade färden, som måste göras helt efter kartan. Men vi hittade till vårt mål och tittade på gravarna och kanske ännu mer på den fina gamla tallen alldeles intill en av dem. En liten aning utsikt kunde skönjas mellan träden.
This day we visited the last of all the hiking destinations on the list. It was the Bronze Age graves on Mt Bänkberget in Svartnora (the Nordic Bronze Age: approx 1800 BC–500 AD). The trail there was sometimes quite steep and there were no markings that facilitated the journey, which had to be done totally by the map. But we found our target and looked at the graves and maybe even more at the fine old pine right next to one of them. A tiny hint of a view could be seen between the trees.
Denna dag klämde vi det näst sista berget av de 10 som finns på vandringstipslistan. Det var Gårdsberget, som vi besökte även förra året. Ett mycket välordnat ställe med fin utsikt, trots den ganska korta promenaden dit upp.
This day we took the second last mountain of the 10 found on the hiking tip list. It was Mt Gårdsberget, which we also visited last year. A very orderly place with nice views, in spite of the quite short walk up there.
Det har gått 10 år sedan den stora 160-årsfesten i hembygdsgården. År 2009 firade vi att Britt och John fyllde 80 år, 160 år totalt. Nu var det dags att fira att de fyllt 90 år, tillsammans 180 år! Denna gång i lite mindre format och hemma hos dem. Det var tänkt som ett överraskningsparty – och de blev verkligen överraskade! De närmaste släkten samlades (de som kunde komma), borden ställdes upp utomhus och dukades, grillarna tändes och så var det hela igång.
It has been 10 years since the big 160th party in the hometown heritage center. In 2009 we celebrated that Britt and John turned 80, 160 years old in all. Now it was time to celebrate that they have turned 90, together 180 years! This time in a slightly smaller format and at their home. It was supposed to be a surprise party – and they were really surprised! The closest relatives gathered (those who could come), the tables were placed outdoors and set, the grills were lit and then the whole thing was on.
Vi sprang på ett riktigt bra blåbärsställe häromdagen. Så det var bara att utrusta sig för att plocka. Drygt 3 kg/5 liter blev det. Efter att ha rensat bären gjorde vi marmelad av allihop.
We ran into a really good blueberry spot the other day. So the only thing to do was to prepare for picking. We got just over 3 kg/5 liters. After having cleaned the berries we made jam of them all.
Sigges och Ylvas vanlighetsblogg 2.0 