Vi sprang på ett riktigt bra blåbärsställe häromdagen. Så det var bara att utrusta sig för att plocka. Drygt 3 kg/5 liter blev det. Efter att ha rensat bären gjorde vi marmelad av allihop.
We ran into a really good blueberry spot the other day. So the only thing to do was to prepare for picking. We got just over 3 kg/5 liters. After having cleaned the berries we made jam of them all.
Rensningen påbörjas./The cleaning start up.Rensning avklarad./Cleaning done.Blåbär på burk./Blueberries in jars.Blåbärsmarmelad./Blueberry marmalade.
På vägen till stugan passerade vi en myr, Orrmyran. On the way to the cabin we passed a marsh, the Orrmyran.Spårmarkeringarna var lite bättre än förra året. En del har dock sett bättre dagar. The trail markings were a little better than last year. However, some have seen better days.Vi börjar närma oss målet. We are approaching the goal.Väl framme måste vi som vanligt fotografera och fotograferas. Once there, as usual, we have to photograph and be photographed.Utsikten är magnifik ut mot Lugnviksfjärden. The view is magnificent out towards the coastal inlet Lugnviksfjärden.Nedanför oss ligger Mäland. Below us is Mäland.
Vi gav oss ut på svampjakt, valde ”ett säkert ställe”, där det borde finnas kantareller. På stigen upp till det säkra stället hittade vi några få små svampar som vi plockade. Uppe på det säkra stället hittade vi inte en enda kantarell. Så vi gick ner igen och på vägen ner såg vi alla de svampar vi hade missat på vägen upp. Totalt tog vi med oss 2 liter hem. Det blev kantarelltoast till middag.
We went out on a mushroom hunt, chose ”a safe place”, where there should be chanterelles. On the trail up to the safe place we found a few small mushrooms that we picked. Up in the safe place we did not find a single chanterelle. So we went down again and on the way down we saw all the mushrooms we had missed on the way up. In total we brought 2 liters home. We had chanterelle toast for dinner.
Några små på vägen upp. A few small ones on the way up.Lite fler på ungefär samma ställe på vägen ner. Some more at more or less the same spot on the way down.En del var riktigt fina. Some were really nice.Middag. Dinner.
Dags för ytterligare ett av de tio vandringstipsen detta år. Gränsröset på Nylandsberget i Skullersta blev dagens mål. Där lär särlingen Erik Daniels ha huserat på 1800-talet, ett av hans många tillhåll – som vi förstår det 21 stycken allt som allt i Noraområdet. Tack vare det var leden väldigt bra markerad, bäst hittills på våra vandringstipsutflykter. Är det lika bra på alla platser där Erik Daniels-leden drar fram så är det bara att applådera! Där uppe på berget finns ingen stuga eller så, men utsikten är det verkligen inget fel på.
Time for another one of the ten hiking tips this year. The border marker stones on Nylandsberget in Skullersta became the goal of the day. There, the eccentric Erik Daniels is believed to have lived in the 19th century, one of his many quarters – as we understand it 21 huts all in all in the Nora area. Thanks to this, the trail was very well marked, best so far on our hiking excursions. Is it just as good in all places where the Erik Daniels trail goes, then just applaud! Up there on the mountain there is no cabin or anything like that, but there is absolutely nothing wrong with the view.
Tack Erik Daniels för den fina vägvisningen! Thank you Erik Daniels for the great guidance!Inget utrymme för tveksamhet på denna led. Den var bitvis ganska brant. No room for doubt on this trail. It was partly quite steep.Vi stannade för att fotografera varandra och även lite natur. We stopped to photograph each other and also a little nature.Som sagt. As said.Till sist kom vi upp och där kan man läsa om Erik Daniels, 1825–1891. Eventually we got to the top and there you can read about Erik Daniels, 1825–1891.Där fanns också mycket snyggare motiv att fotografera. Sandöbron. There were also much prettier motifs to photograph. Sandö Bridge.Åt andra hållet fanns vackra jordbrukslandskap. On the other side there were beautiful agricultural landscapes.Vi fick till och med en glimt av Höga Kusten-bron långt i fjärran. We even caught a glimpse of the High Coast Bridge in the far distance.Sedan gick vi ned igen. Then we went down again.
Dags för ett nytt försök på Salumberget, två veckor efter förra försöket. Den här gången gick det bättre eftersom vi läste kartan mer än instruktionen. Vi hittade fram till den fina stugan. Utsikten uppifrån stugan var inte mycket att skryta med, för mycket skog omkring. Men en fin promenad blev det.
Time for another trial on Salumberget, two weeks after the last trial. This time it went better since we read the map more than the instruction. We found the nice cabin. The view from up where the cabin was, was not much to brag about, too much forest around. But it was a nice walk.
I början var det samma vyer som sist, men bättre väder. In the beginning it was the same views as the last time, but better weather.Mer av samma utsikt. More of the same view.Nu visste vi att vi var på rätt väg. Now we knew we were on the right track.Öppnare landskap, ett gammalt hygge. More open landscape, an old cutting area.Stugan! The cabin!Inne i stugan. Indoors.”Konstverk” på väggarna. ”Art work” on the walls.Sedan gick vi ner igen. En annan, lite annorlunda väg. Then we went down again, a new a little different track.Nya utsikter. New views.
Så klart att vi måste gå upp på ett berg med Ebba. Det blåste rätt hårt så vi valde ett som inte ligger ute vid kusten: Latberget med utsikt över staden. Vi vet inte riktigt vad Ebba tyckte om utflykten men det lär inte bli den sista hon är med på.
Of course we hade to go up on a mountain with Ebba. It was quite windy so we chose one that is not located by the coast: Latberget overlooking the city. We do not really know how Ebba liked the excursion, but it will probably not be the last one she participates in.
Uppe vid Latbergsstugan. Up at the Latberget cottage.Detta var vad de såg. This was what they saw.Hm. En spjuver till pappa? Hm. A rogue for a dad?Ebba åkte skönt i bärselen. Ebba travelled well in her baby carrier.
Vi bestämde oss för att ta oss till ytterligare en stuga i vandringstipsserien. Instruktionen var ”parkera här, följ vandringsled därefter”. Det gjorde vi och kom helt på avvägar. Jaja, det var en fin promenad i alla fall, men vi kom aldrig fram trots att vi gick dubbelt så långt som vi hade behövt. Vi gör ett nytt försök längre fram.
We decided to go to another cottage in the hiking tip series. The instruction was ”park here, then follow the trail”. We did that, and went astray. Well, it was a nice walk anyway, but we never came got there even though we walked twice as far as we should have. We will make another attempt later.
Här parkerade vi, Nordbo Gård. This is where we parked, Nordbo Gård.Bara att gå, hur svårt kan det vara? Just walk, how hard can it be?Här skedde vägvalet: ”följ vandringsled därefter”. Vi valde den blåsnitslade leden. This is where we chose trail. We took the blue marked trail.Vi gillade leden. We liked the trail.Foton togs från stubbar. Pictures were taken from stumps.Detta är vad vi såg och ville fotografera. This is what we saw and wanted to take pictures of.Det här borde vara tecknet på att vi var på rätt väg. Det var vi inte. This should be the sign that we were on the right path. We were not.Så vi gick ner igen, efter ca 4,5 km (istället för utlovade 2,3). Men kommer att göra ett nytt försök. So we went down again, after about 4.5 km (instead of promised 2,3). But will try again.
Det har hänt saker på en av promenadrundorna. En hel del avverkning har skett. Landskapet är öppnare, kanske inte vackrare, men det kommer att ändra sig.
Things have happened on one of the walking tours. A lot of logging has taken place. The landscape is more open, perhaps not more beautiful, but that will change.
Detta var mest skog tidigare. This was mostly forest earlier.En del av det avverkade. Some of the felled.Egen ved. Own wood.Se där, en sjö! Den har vi inte kunnat se tidigare, före avverkningen. Look , a lake! We have not been able to see that before, before the felling.Troligen inget samband, men bilderna är tagna på samma rundtur. Probably no connection, but the pictures are taken at the same walkabout.
En dag med halvdant väder, så vi valde ett vandringsmål som förmodligen inte hade jättemycket att bjuda på, trodde vi. Vi hade fel. Vidars och Antons stigar på Nylandsberget gav mer än vi hade förväntat oss. I början var vi lite besvikna eftersom Vidars stig hade ”försvunnit in i skogsbruket”. Men vi hittade den igen och sedan var det bara positiva upplevelser och mer utsikt än vi trodde vi skulle få.
A day with mediocre weather, so we chose a hiking destination that probably wouldn’t have much to offer, we thought. We were wrong. Vidar’s and Anton’s trails on the Mt. Nylandsberget gave more than we had expected. In the beginning we were a little disappointed because Vidar’s path had ”disappeared into the forestry industry”. But we found it again and then there were only positive experiences and more views than we thought we would get.
Mycket skog var avverkad och skogsmaskinerna hade mosat Vidars stig en bit. A lot of forest was felled and the forest machines had mashed Vidar’s trail a short distance.När vi hade passerat avverkningsytan mötte vi denna utsikt. When we had passed the felling area we were met by this view.Mitt i skogen fanns ett litet gym, rätt gammalt verkar det som. In the middle of the forest there was a small gym, quite old it seems.Högt uppe på berget hittar man sankmark. Ganska extraordinärt. High up on the mountain you find a marsh. Quite extraordinary.En trevlig sorts skog. A nice kind of forest.En riktigt fin utsikt från kanten på berget. A really nice view from the edge of the mountain.Helt oväntat kom vi fram till Ådalens Sändareamatörers tillhåll. Fin utsikt över Nyland och längre bort. Quite unexpectedly, we arrived at Ådalen’s Radio Transmitting Amateurs’ hangout. Nice view of Nyland and further away.Därifrån såg vi detta. Nyland och mer. From there we saw this. Nyland and more.Sedan gick vi ner på Antons stig. Den är brantare än Vidars stig, men nästa gång vi går upp hit blir det nog på denna stig. Then we went down Anton’s trail. It is steeper than Vidar’s trail, but the next time we go up here it will probably be on this trail.