Bästa tiden på året, är inte det nu?! Till och med i storstadsdjungeln spirar och grönskar det. Och alla människor har krupit upp ur sina hål… men det får bli ett annat inlägg.
Best time of year, isn’t it now ?! Even in the urban jungle it sprouts and flourishes. And people have crawled up out of their holes … but that will have to be another post.
En av oss for till Västmanland, till området för den stora branden i början av augusti 2014.
En skogsmaskin slog en gnista – som vanligt, det händer gång på gång och maskinförarna är vana vid att hantera det. Men nu var det ovanligt varmt och ovanligt hård vind. Så det tog 11 dagar att få skogsbranden under kontroll.
Ca 13 800 hektar skog förstördes. Man evakuerade 1 200 nötkreatur och 500 får/lamm. 25 byggnader brann upp. En människa skadades svårt och en dog. (En bråkdel av det som stormen Gudrun ställde till med. Men varför jämföra?)
Vi kunde konstatera att om och när det otänkbara händer så fungerar skyddsnäten inte riktigt som vi tror att de ska (mer om det i en annan blogg). Men självklart fångas erfarenheterna upp – frågan är bara hur de ska hanteras i kristid. Vårt största problem just nu verkar vara att ingen vet vem det är som bestämmer.
One of us went to Västmanland, to the area of the big fire in early August 2014.
A forestry machine struck a spark – as usual, it happens again and again and the machine operators are accustomed to dealing with it. But at this time it was unusually warm and unusually high winds. So it took 11 days to get the forest fire under control.
About 13 800 hectares of forest were destroyed. 1 200 cattle and 500 sheep/lamb were evacuated. 25 buildings burned down. A man was badly injured and one died. (A fraction of what the storm Gudrun did to the community. But why compare?)
We found out that if and when the unthinkable happens, the safety nets don’t really work as we think they will (more on that in another blog). But obviously experience is recorded – the only question is how to handle the experiences in time of crisis. Our biggest problem right now seems to be that no one knows who’s the boss.
Vi tog oss samman och gick iväg till Gretastorpet för att delta i firandet av Valborgsmässoafton. Fortsätt läsa Valborgsmässoafton 2015/Walpurgis Night 2015
Denna helg pågår ett slags ”graffiti slam” i Snösätra industriområde. Alla tidigare målningar målas/sprayas över med nytt. Graffitikonstnärer från hela Europa har samlats. Mycket folk, hög musik, skön stämning. Ett riktigt bra gratisnöje!
This weekend, a kind of ”graffiti slam” is on in Snösätra industrial park. All previous paintings are painted/sprayed over with new. Graffiti artists from across Europe have gathered. Lots of people, loud music, nice atmosphere. A really good entertainment for free!
• Se mer bilder här. See more pictures here.
Det går också att komma till bildspelet via sidan Bildspelen. You can also get to the slideshows via the page Bildspelen.
Samma runda gång på gång (dålig fantasi när det gäller nya rutter?). Det är inte konstigt att det inte blir några nya foton – man tycker man sett allt redan. Men är det verkligen så? Samma runda som vanligt, andra motiv.
The same route over and over again (poor imagination when it comes to new routes?). It is no wonder that there are no new photos – you think you have seen everything already. But is it really so? The same route as usual, other pictures.
Efter långt om länge… I början av april var vi hembjudna till grannarna ett par hus längre ned på gatan, till en opretentiös grillafton. George (t h om Sigge) och alla hans barn med anhöriga tog emot oss med öppna armar (några, bl a fru Despina, saknas på bilden). En riktigt trevlig kväll!
At long last … In early April we were invited to our neighbors’ home a few houses further down the street, to an unpretentious barbecue evening. George (to the right of Sigge) and all of his children with relatives (some missing in the picture, e g George’s wife Despina) received us with open arms. A really nice evening!
Det är roligt att titta på alla de fåglar som upptäckt vår fågelmatare. Det är väl inga unika fåglar, men för den ovane fågelskådaren är det spännande nog ändå.
It’s fun to watch all the birds that have discovered our bird feeder. There aren’t any unique birds, but to the untrained bird watcher, it is exciting enough anyway.
Det går också att komma till bildspelet via sidan Bildspelen. You can also get to the slideshows via the page Bildspelen.
Av tradition ska man äta sig halvt ihjäl även vid påsk (som vid jul). Vi gjorde vårt bästa vid påskaftonslunch, men det blev just inga traditionella rätter, typ lax eller lamm. Däremot ägg nästan in absurdum. Ägg-ägg (en sorts äggmuffins), Scottish eggs (kokta ägg paketerade i kryddig färsröra, fuwatori-ägg (centrifugerade ägg som vi dessvärre misslyckades ganska kapitalt med just till denna lunch) och till efterrätt något som med lite god vilja kunde föreställa… ägg.
Ingen kan begripa hur mätt man kan bli av detta. Oavsett det firade vi en 86-årsdag på påskdagen och nästan avslutade livet med jubilarens egna goda bakverk.
By tradition you should eat yourself half to death at Easter, too (as at X-mas). We did our best at Easter Saturday lunch, but there were no traditional dishes, like salmon or lamb. In contrast, eggs almost too an absurd degree. Egg eggs (a sort of egg muffins), Scottish eggs (boiled eggs packaged in a spicy meat mince, fuwatori eggs (centrifuged eggs – unfortunately we failed pretty miserably at this lunch) and for dessert something that we with a little good intention could imagine as… eggs.
No one can understand how full you can be by this. Still, we celebrated an 86 anniversary on Easter Sunday and almost ended our lives due to the good pastries baked by the person celebrating her anniversary herself.
En av oss hade ett par intensiva arbetsdagar uppe på Enaforsholm fjällgård, akademiens egen anläggning i Jämtlandsfjällen (öppen för alla!). Men trots att det hela handlade om arbete så skapar omgivningen en lugn och skön känsla. Det var lite tråkigt att lämna den fina gården därnere i skuggan av det mäktiga fjället.
One of us had a few intense days up at Enaforsholm mountain estate, the Academy’s own facility in Jämtland (open to all!). But even though it was all about the work the surroundings create a quiet and comfortable feeling. It was a bit sad to leave the nice estate down there in the shadow of the mighty mountain.
En av oss fyllde år. Igen. Vilken i ordningen är rätt ointressant. Det som var intressant var den specialdesignade tårtan, som rätt öppet antydde vem som var födelsedagsbarnet. En pionjärinsats av tillverkaren! Och den söta lilla kamrat som så småningom blev till födelsedagsmiddag.
One of us had a birthday. Again. Which time in the scheme is somewhat uninteresting. What was interesting was the custom designed cake, which quite openly suggested who the birthday child was. A pioneer effort from the maker! And the cute little fellow who eventually became the birthday dinner.
Sigges och Ylvas vanlighetsblogg 2.0 