Elle, i huset bredvid, har kommit på att vår hängande stol på altanen är en perfekt ”snurrgunga”. Nu snurrar hon så ofta hon kan.
Elle, in the house next door, has found out that our hanging chair on the patio is a perfect ”spinning swing”. Now she is spinning as often as she can.
Som vanligt arrangerade Lions Club Kramfors även i år ett båtrace i Kramforsån och den av oss som var på orten deltog, liksom många andra Lionsmedlemmar. Det finns det bildbevis på. Sedan kom efterarbetet, att grundligt scanna åstränderna och plocka upp de små båtar som fastnat. Där var vi ensamma om jobbet. 79 båtar hittade vi.
As usual, Lions Club Kramfors arranged a boat race this year, too, in Kramforsån (Kramfors creek) and the one of us who was in town attended, as well as many other Lions members. There is photo evidence for that. Then came the after work, to thoroughly scan the creek banks and pick up the jammed small boats. We were alone on that job. And found 79 boats.
Vårsolen försöker nå in men de vintergråa fönstren ger den inte en chans. Gatan utanför lägenheten i de södra förorterna är inte särskilt hårt trafikerad men tillräckligt för att fönstren ska bli ordentligt smutsiga över vintern. Nya redskap införskaffades och sedan var det bara att sätta igång. Treglasfönster tar lite tid men nu kan vi se ut igen.
The spring sun is trying to reach in but the winter gray windows give it no chance to do so. The street outside the apartment in the southern suburbs is not very busy with traffic but enough to make the windows quite dirty over the winter. New equipment was purchased, and then on to it. Triple-glazed windows take some time but now we can look out again.
En av oss fick chansen att åka till Strömsholm över en dag. Strömsholm är en av hästnäringens riksanläggningar, där man utbildar både hästar och människor.
Efter en snabb titt in i ett av ridhusen fick vi en liten föreläsning om svensk hästförsörjning av landslagsryttaren Jens Fredricson. Han avslutade med en minihoppuppvisning.
Sedan in i ett av de många stallen. Det finns ca 260 hästar på Strömsholm, men vi träffade bara ett fåtal – alla påtagligt välskötta, lugna och harmoniska.
One of us got the chance to go to Strömsholm over a day. Strömsholm is one of the Swedish national equestrian centers, where trains both horses and humans.
After a quick look into one of riding halls we got a little lecture on Swedish show supply from national riding team member Jens Fredricson. He finished with a mini horse jumping show.
Then into one of the many stables. There are about 260 horses at Strömsholm, but we met only a few – all significantly well-groomed, peaceful and harmonious.
Nu vårspritter det här och där. Vitsippornas tid är nästan över men vi hittade en fin bukett vid en finare middag som vi var bjudna till. Och på vägen dit passerade vi en göl där det verkligen var nytt liv på gång. Blir det ett grodår i år?
Sprightful spring here and there. The wood anemone time is almost over but we found a nice bouquet at a fancy dinner that we were invited to. And on the way there we passed a pond where new life really was on its way. Will it be a frog-year this year?
Våra förvuxna och uppenbarligen odödliga pelargoner ska få ett nytt liv – igen. De har växt sig till nästan buskar sedan förra sommaren. Men det har en hårdhänt sekatör tagit hand om. Nu hoppas vi bara att de ska överleva även detta övergrepp.
Our overgrown and apparently immortal geraniums are about to get a new life – again. They have grown to be shrubs almost, since last summer. But heavy-handed pruning-shears have taken care of that. Now we just hope that they will survive even this abuse.
Vi hade tänkt ge oss ut i själva verkligheten för att fira Valborgsmäss. Men så blev det jättefint väder och möjlighet att bara luta sig tillbaka i solen med spritzer, deckare och korsord. Och så blev det, alla eldar fick klara sig utan oss. Deras förlust. 🙂
We had planned to go out into the real world to celebrate Walpurgis. But then we had gorgeous weather and the opportunity to just sit back in the sun with a spritzer, a detective story and a crossword. And there we had it, all the walpurgis fires had to do without us. Their loss. 🙂
Vi har då och då fått fina Kalanchoe som vi har tagit hand om efter bästa förmåga. Eller oförmåga. Våreld/höstglöd är en jättefin växt, ofta förekommande. Och alla har sagt att det inte går att få den att blomma igen. En typisk slit-och-släng-blomma som kastas när den blommat över.
Inte i detta hus. Det tog några år men nu är vi där. Kalanchoen blommar!
We have occasionally been given fine Kalanchoe that we have taken care of at the best of our ability. Or inability. ”Spring fire”/Flaming Katy is a really nice plant, frequently seen. And everyone has said that it is not possible to get it to bloom again. A typical wear-and-throw-flower to be thrown out after flowering.
Not in this house. It took a few years but now we are there. The Kalanchoe blossfeldiana is blooming!
Ett rätt udda uppdrag i arbetet är att delta i ett firande av kungens 70-årsdag (ja, deltagandet gällde ju inte bara själva firandet utan även arrangerandet). Det medförde ett besök på Dramaten, Sveriges nationalscen, och föreställningen ”En afton om Östersjön – hoppfullhet och hot”. Riktigt bra blev det! Och fullsatt i lokalen! Mer om vad det handlade om och vilka som var med går att läsa här.
A somewhat odd mission in working life is to participate in a celebration of the King’s 70th birthday (well, the participation didn’t involve only the celebration itself, but also the organization). This meant a visit to the Royal Dramatic Theatre, Sweden’s national stage, and the show ”An Evening on the Baltic Sea – hopefulness and threats”. It was really good! And the premises were crowded! More on what it was about and who were in it here (in Swedish).
Föreställningen sänds i Kunskapskanalen lördagen den 30 april kl 11.40 och fredagen den 6 maj kl 14.00, båda gångerna under programpunkten UR Samtiden.
Badrummet i vår lägenhet i de södra förorterna är pyttelitet och fram till nu rätt ofunktionellt.
Ut med badkaret, in med tvättmaskin och torktumlare. Nu duschar vi utan att behöva klättra över en badkarskant och tvättar utan att behöva boka i förväg. Och vi slipper surna till på alla som inte sköter den gemensamma tvättstugan och reglerna för bokning på rätt sätt. Vad skönt!
The bathroom in ur apartment in the southern suburbs is tiny, and up to now quite unfunctional.
Out goes the tub, in go washer and dryer. Now we shower without having to climb into a bath tub and wash without having to book in advance. And we don’t have to turn sour on those who wont manage the common laundry room and the rules of reservation correctly. How nice!
Sigges och Ylvas vanlighetsblogg 2.0 