Denna dag var ovanlig på så sätt att det var både dimma och sol samtidigt.
This day was unusual in that it was both foggy and sunny at the same time.



Denna dag var ovanlig på så sätt att det var både dimma och sol samtidigt.
This day was unusual in that it was both foggy and sunny at the same time.



Andra dagen i rad i svampskogen. Även nu hittade vi en hel del. Och till och med lite trattkantareller.
Second day in a row in the mushroom forest. Even now we found a lot. And even some funnel chanterelles.



I brist på blåbär ägnar vi oss åt kantareller, i tid i år. Förra året var vi för sent ute, så de flesta hade redan blivit dåliga när vi kom fram till våra ställen. Nu har vi massor i frysen. Och än har inte trattkantarellsäsongen börjat.
In the absence of blueberries, we devote ourselves to chanterelles, in time this year. Last year we were too late, so most of them had already gone bad by the time we got to our places. Now we have lots in the freezer. And the funnel chanterelle season hasn’t started yet.




Efter att ha väntat på den eländiga blåbärsplockningen kunde vi nu äntligen åka ner till Stockholm som vi tänkt göra så länge. Med oss hade vi blåbärsmarmelad (köpta blåbär) och hallonmarmelad, som kommer från våra få kvadratmeter hallonbuskar – men som de levererar! Vi for och lämnade ett antal burkar till familjen Antonia, Mattias, Nils och Selma. Väl där fick morfar se sig tvungen att sitta på golvet med sin stela kropp och leka med bilar.
After waiting for the miserable blueberry picking, we were finally able to go down to Stockholm as we had been meaning to do for so long. With us we had blueberry marmalade (bought blueberries) and raspberry marmalade, which comes from our few square meters of raspberry bushes – but how they deliver! We went and left a number of jars to the family Antonia, Mattias, Nils and Selma. Once there, grandpa had to sit on the floor with his stiff body and play with cars.



Efter den misslyckade blåbärsplockningen, for vi hem och packade lunch i en ryggsäck, sedan gav vi oss iväg för att hitta lite svamp i stället. Det gjorde vi, men vi tog inga bilder på dem där de växte. Efter lyckad plockning fikade vi vid Storvattnets badplats som har fått ett nytt fint vindskydd.
After the failed blueberry picking, we went home and packed lunch in a backpacker, then set off to find some mushrooms instead. We did, but we didn’t take any pictures of them growing. After successful picking, we had coffee at Storvattnet’s swimming area, which has been given a nice new wind shield.





Vi hade förberett oss väldigt väl inför årets blåbärsplockning, och såg fram emot att hitta massor på det ställe där vi har plockat just massor tidigare år (utom förra året då det regnade för mycket). Vi var säkra på att det skulle finnas lika mycket i år, eftersom det är en ganska lång väg att gå innan man är framme. Så fel vi hade! Någon hade tagit sig dit med en fyrhjuling och det var i princip renplockat överallt. En total besvikelse och vi tycker också att det är helt och hållet ojust att ta fyrhjulingen till stället.
We had prepared very well for this year’s blueberry picking, and were looking forward to finding lots in the place where we have picked lots in previous years (except last year when it rained too much). We were sure there would be just as much this year, as there is quite a long way to go before you get there. How wrong we were! Someone had gotten there with a quad bike and it was basically picked clean everywhere. A total disappointment and also we think it is completely unfair to take the quad bike to the place.


Vi fortsätter att ta en tur runt Icktjärn då och då. Den av oss som inte har ont i knäna brukar gå hem därifrån. På vägen ner kan man göra en avstickare till toppen på Latbergsbacken, varifrån man har en fin utsikt över Kramfors. Det fanns en stuga för alla skidåkare förut, men den var det någon som satte eld på för ett par år sedan (en idiot om vi får säga så). Numera finns bara en liten värmestuga, snarare ett vindskydd att krypa in i, där inte många får plats.
We continue to take a trip around Icktjärn from time to time. The one of us who don’t have knee pain usually walk home from there. On the way down, you can make a detour to the top of Latbergsbacken, from where you have a nice view of Kramfors. There used to be a cabin for all the skiers, but someone set it on fire a couple of years ago (an idiot if we may say so). Nowadays there is only a small heating cabin, rather a wind shelter to crawl into, where not many people can fit.







På vägen upp mot Icktjärn denna dag vimlade det av grodor. Små, små söta grodor. Vad de hade på vägen att göra förstår vi inte. Men något skäl måste det ju finnas.
On the way up to Icktjärn this day it was teeming with frogs. Little, little cute frogs. We don’t understand what they had to do on the way. But there must be some reason.





I år har vi tänkt att vi inte ska vara för sent ute för kantarellerna, så vi gav oss av till ˮett säkert ställeˮ. Vi hittade de kantareller som syns ovan på vägen upp och det bådade gott. Väl framme på ˮdet säkra ställetˮ fanns det också lite men det var nog lite tidigt ändå. Vi kommer att återvända dit igen, när de har hunnit växa på sig en del. Stigen fram till ˮdet säkra ställetˮ är ganska besvärlig, det kanske är därför vi får ha det i fred. Senare kommer vi också att kunna plocka trattkantareller där, hoppas vi.
This year we thought we wouldn’t be out too late for the chanterelles, so we set off to “a sure place”. We found the chanterelles seen above on the way up and that boded well. Once at “the sure place” there was also a little, but it was probably a little early anyway. We will return there again, when they have had time to grow a bit. The path to “the sure place” is quite difficult, maybe that’s why we can have it for ourselves. Later we will also be able to pick funnel chanterelles there, we hope.





Hemma hos Britt har det stått ett körsbärsträd som har varit dött länge. Vi var där och klippte gräs och lite annat och då passade Sigge på att ta ner det, tack vare att företaget EcoTech var i närheten. Han fick låna en motorsåg och sedan gick det ganska raskt. Synd bara att fotografen inte tänkte på att fotografera hela processen. Det blev väldiga mängder med ris som vi var där och tog bort dagen därpå. Det är det som syns här.
At Britt’s home there has been a cherry tree that has been dead for a long time. We were there mowing grass and a few other things and then Sigge took the opportunity to take it down, thanks to the company EcoTech being nearby. He could borrow a chainsaw and then it went pretty quickly. It’s just a shame that the photographer didn’t think to photograph the whole process. There were huge amounts of twigs that we were there and removed the following day. That is what is seen here.

