I Stockholm igen. Vi for till Tyresö för att hälsa på lilla familjen i radhuset. Alla var friska och glada. Vi fikade en stund och pratade och gullade med barnbarn och sedan for vi hem igen.
In Stockholm again. We went to Tyresö to visit the little family in the townhouse. Everyone was healthy and happy. We had coffee for a while and talked and cuddled with the grandchildren and then we went home again.
Eftersom Ylva inte fick chansen att träffa barn och barnbarn förra helgen så bestämde sig Jonas och Elin för att ta med barnen och hälsa på i lägenheten denna helg i stället för en stund med prat och kaffe. Båda barnen var på bra humör hela tiden.
Since Ylva didn’t get the chance to meet the children and grandchildren last weekend, Jonas and Elin decided to bring the children and visit the apartment this weekend instead for a moment with talk and coffee. Both children were in good spirits the whole time.
Besöket hos hjärtläkare slutade i inläggning på hjärtavdelning några dagar. Bilden ovan är tagen från dagrummet på avdelningen. Trots mängder med undersökningar kan läkarvetenskapen inte tala om vad det är som är fel.
The visit to the cardiologist ended in admission to the cardiac ward for a few days. The picture above is taken from the day room at the ward. Despite loads of research, medical science cannot say what is wrong.
Vi gjorde ett försök till att köra till Stockholm, men det försöket tog slut strax norr om Sundsvall. Men tredje gången gillt – transporten fungerade då Ylva låg i baksätet hela tiden. Som en liten bonus stannade vi på en väldigt fin rastplats vid Alebosjön, som vi inte testat tidigare. Mycket trevligare än den vanliga, men lite väl långt norrut kanske.
We made another attempt to drive to Stockholm, but that attempt ended just north of Sundsvall. But third time lucky – the transport worked as Ylva was in the back seat the whole time. As a small bonus, we stopped at a very nice rest area at Lake Alebo, that we had not tried before. Much nicer than the usual one, but perhaps a bit far north.
Jonas, Elin, Kasper och Hugo kom på besök till lägenheten i den södra förorten. Vi började med att fika lite, t ex bullar och många jordgubbsrån. Sedan gick vi till parkleken Stacken som ligger ganska nära. Där fanns det grejor att göra som passar även för en som inte fyllt två år än.
Jonas, Elin, Kasper and Hugo came to visit the apartment in the southern suburbs. We started by having a little coffee, milk and e g buns and a lot of strawberry wafers. Then we went to the park playground Stacken, which is quite close. There were things to do there that are suitable even for someone who has not yet turned two years old.
När vi kom ner till lägenheten i södra förorterna så ville vi gå till vårt vanliga ställe för att ta en öl på kvällen. Det visade sig att det var stängt. Så vi gick till ett annat ställe i närheten där det också finns uteservering, Pappagallo. Det var tur för det var väldigt mycket bättre än det vanliga och med en mycket trevlig servitris från Montenegro. Alltså gick vi dit en gång till och då åt vi också. Dit fortsätter vi att gå i fortsättningen.
When we got down to the flat in the southern suburbs we wanted to go to our usual place for a beer in the evening. Turns out it was closed. So we went to another place nearby that also has outdoor seating, Pappagallo. It was lucky because it was much better than usual and with a very nice waitress from Montenegro. So we went there one more time and then we also ate. We will continue to go there in the future.
Eftersom vi är i de södra förorterna passade det bra med ett besök på kulturområdet i Snösätra där verken fortfarande finns kvar efter vårens Spring Beast, d v s det tillfälle då massor med graffitikonstnärer samlas och målar under ungefär fyra dagar. Tyvärr finns det många som vill ”försköna” verken med sina egna taggar – något som vi andra betraktar som skadegörelse. Här nedanför kommer ganska många bilder, inga bildtexter är egentligen nödvändiga.
Since we are in the southern suburbs, it was a good idea to visit the cultural area in Snösätra where the works still remain after the spring Spring Beast, i e the time when lots of graffiti artists gather and paint for about four days. Unfortunately, there are many who want to ”beautify” the works with their own tags – something that the rest of us consider vandalism. Below are quite a few pictures, no captions are really necessary.
Denna dag besökte vi Nils. Mamma Antonia och moster Kristin var också där, men pappa Mattias var på jobbet. Nils fyller 2 år i morgon men eftersom familjen ska fara bort fick vi ordna ett besök och lämna över presenten idag. Det verkade som om presenten, ett Greta Gris-flygplan, var helt rätt.
This day we visited Nils. Mom Antonia and aunt Kristin were also there, but dad Mattias was at work. Nils turns 2 years old tomorrow, but since the family is going away, we had to arrange a visit and present the gift today. It seemed like the gift, a Peppa Pig plane, was just right.
Till en liten film från besöket. To a little film from the visit.
Hemmaskogen i Stockholm är Älvsjöskogen, numera naturreservat. Det är nog den mest välputsade skog man kan tänka sig. En långsam promenad runt varvet, 4,2 km långt, med vilopaus på nästan varje bänk som finns där.
The home forest in Stockholm is Älvsjöskogen, now a nature reserve. It is probably the most well-groomed forest imaginable. A slow walk around the yard, 4.2 km long, with a stop to rest on almost every bench that is there.
I och med pandemin är det mycket som har blivit konstigt. Till exempel hade KSLA detta år sin högtidssammankomst den 12 juni i stället för den 28 januari, som de senaste 209 åren. Det skedde i Stockholm Stadshus med färre gäster än vanligt. Den av oss som deltog avstod detta år från middagen (vilket nog var dumt för maten var enligt uppgift den godaste på länge, och då brukar maten alltid vara extraordinär).
With the pandemic, a lot has become strange. For example, this year KSLA had its Commemorative Meeting on June 12 instead of January 28, as in the last 209 years. It took place in Stockholm City Hall with fewer guests than usual. The one of us who participated refrained from dinner this year (which was probably stupid because the food was reportedly the tastiest in a long time, and then the food is always extraordinary).
Sigges och Ylvas vanlighetsblogg 2.0 