Vi är lyckligt lottade som har en återvinningsstation precis utanför lägenheten. Synd bara att en del inte vet vad det är för skillnad på kvartersåtervinningsstation och soptipp.
We are fortunate to have a waste disposal site just outside the apartment. Too bad some don’t know the difference is between the block’s recycling center and the city garbage dump.
Lägenhetens bakgård brukar vara väldigt ödslig. Syns någon där så är det en enstaka pensionär med hund. Men plötsligt vimlade det av människor i och strax under undre tonåren! Hade de hamnat här av misstag och börjate skapa smått underliga (men, enligt vissa, oundvikliga) konstellationer? Eller var detta helt enkelt ett uttryck för att det plötsligt blev sommar? Vi tror på det sista – klart ungar ska vara ute och springa när det är soligt och varmt ute!
Troligen blir det mer av Flugornas herre längre fram – fast i en mer praktisk tappning. Sommar.
The apartment’s backyard is usually very desolate. If anyone appears there it is a single retired person with a dog. But suddenly the place swarmed with people, in and just below the lower teens! Had they landed here by mistake and had started creating somewhat strange (but, according to some, inevitable) constellations? Or was this simply a manifestation that it suddenly became summer? We believe in the last – of course kids are supposed to be out and running when it’s sunny and warm outside!
Probably there will be more of Lord of the Flies later – but in a more practical twist. Summer.
Sorry for blurry photos…
Överallt i framför allt USA och Canada ser man tennisskor (och andra typer av skor) hängande över telefonledningar – i städer och på landsbygden. Nu har seden uppenbarligen också kommit till Sverige, vilket dagens promenad kunde avslöja.
Ingen vet vad meningen med seden är trots mängder av spekulationer. Det finns en hel del myter om att skorna skulle markera gängområde eller drogförsäljningsställe o s v. Många har teorier men ingen vet svaret. Kanske ”skofiti” helt enkelt bara är ”en grej”.
Everywhere especially in the United States and Canada one sees tennis shoes/sneakers (and other types of shoes) hanging over telephone wires – in urban and rural areas. Now, the practice apparently also has come to Sweden, which today’s walk could reveal.
No one knows what the point of the practice is despite lots of speculation. There are a lot of myths that the shoes would mark a gang territory or a drug selling area etc. Many have theories but no one knows the answer. Perhaps “shoefiti” simply is “a thing”.
Kanonväder! Och i brist på uteplats tar man sig till något ställe i närheten där man kan sitta i solen utan att skämmas för att man inte använder den fina dagen till att gräva i jorden, måla, tvätta fönster eller annat som borde göras. Här finns stora grillar utställda så det brukar dofta fantastisk mat framåt eftermiddagen. Synd bara att de som var här igår (?) inte var vuxna nog att fundera över hur de som kom idag skulle ha det på den annars väldigt prydliga grillplatsen.
Great weather! And lacking a patio you go to a place nearby where you can sit in the sun without feeling ashamed for not using the nice day to dig in the ground, paint, wash windows or anything else that ought to be done. There are large barbecues for free use here so usually there is a scent of amazing food in the air in the afternoons. Too bad that those who were here yesterday (?) weren’t adult enough to think about how those who came today would experience this otherwise very neat barbecue area.
En av oss hamnade på en av Stockholms öar en dag p g a arbetslunch. Lilla Essingen för att vara exakt. En vacker dag som synes, Stockholm visade sig från sin bästa sida. Västerbron därborta.
One of us ended up at one of Stockholm’s islands one day due to work lunch. Lilla Essingen island to be exact. One fine day, apparently, Stockholm showed itself from its best side. Västerbron (West Bridge) over there.
Så här på våren fullständigt vimlar det av hundar med ägare i området. Undrar var alla är på vintern, får de inte vara ute då?
Den frågan gör det ännu mer intressant, att trots att det är så många hundar ute så är gatorna väldigt fria från hundbajs – de flesta ägare sköter sig bra. Några (för fina?) ägare bryr sig dock inte om att ta upp efter sina hundar. Så en snygg skylt som denna kan vara på sin plats. Det roliga med denna skylt är att bakom staketet där den står bor det tre fullständigt gigantiska schäfrar så idén att en liten chihuahua ens skulle våga tänka på att lägga en hög där känns rätt befängd.
In spring time dogs with owners completely swarm the area. Wonder where they all are in the winter, aren’t they allowed to be out then?
That question makes it even more interesting, that although there are so many dogs out, the streets are very free from dog poop – most owners do well. Some (too posh?) owners don’t care about picking up after their dogs, though. So a smart sign like this might come in handy. The funny thing about this sign is that behind the fence where it stands, three absolutely gigantic german shepherds live, so the idea that a small chihuahua would even dare to think about leaving a heap there feels quite preposterous.
Att marschera är den enda motionsformen för närvarande, sorgligt men sant. Kul då att träffa likasinnade som inte heller har så många alternativ att välja mellan. Låsta vid det så att säga.
Marching is the only form of exercise at the moment, sad but true. Still fun to meet like-minded people who too don’t have so many options to choose from. Stuck to it, so to speak.
En uppmaning som känns ”symbolisk” för storstaden. Men är det så? Det är nog snarare så att inställningen är minst lika vanlig på mindre orter men öppenheten är större i storstaden. I alla fall just här, där denna bild är tagen. För övrigt kan det vara rätt skönt att inte behöva förhålla sig till andra människor på motionspromenaden och ändå följa reglerna.
Avoid eye contact. A call that feels ”symbolic” for the big city. But is it so? It’s probably more likely that this approach is at least as common in smaller towns but the open-mindedness is greater in the big city. At least right here, where this picture is taken. Apart from that, it may be quite nice to not have to relate to other people during the exercise walk, and still follow the rules.
Det var full fart på Stockholmsmässan idag, sista dagen på Allt för sjön – Båtmässan. Så klart massor med folk. Men samtidigt var det första riktiga vårdagen (även om Stockholm har haft meteorologisk vår ända sedan i torsdag) – +13C och så småningom riktigt soligt. Så det kändes inte så lockande att tillbringa dagen inomhus, bland båtarna. Nej, hellre en titt på hur långt vårbruket kommit på promenadsträckan. Inte så långt – många har nog blivit tagna på sängen av den tidiga våren. Och det finns förstås risk för bakslag både i mars och april, enligt meteorologerna.
It was busy at the Stockholm International Fair today, the last day of the Allt för sjön – International Boat Show. Of course tremendous lots of people. But it also was the first real day of spring (even though Stockholm has had meteorological spring ever since Thursday) – +13C and eventually really sunny. So it wasn’t very tempting to spend the day indoors, among the boats. No, rather have a look at how far the planting season has come on the walk route. Not so far – many have probably been taken by surprise by the early spring. And there is of course a risk of a backlash in both March and April, according to the meteorologists.
Hur mycket vi än känner att det är nära naturen vi vill leva är det svårt att inte uppskatta det stiliserade formspråket i storstadens förorter. Inte den mest ombonade förskole-/skolgård… men välkomnande på något sätt i sin betongfyrkantiga form och med konst som en självklarhet. Och på något sätt har denna skola skapat poesi (rebellisk eller ej) i de som växte upp där. Kan man annat än gilla det?
As much as we feel it’s close to nature we want to live, it is hard not to appreciate the stylized idiom of big city suburbs. Not the most homely preschool/school front yard… but somehow welcoming in its concrete-squareish shape and with art as a matter of course. And in one way or another, this school has created poetry (rebellious or not) in those who grew up there. How could you not like it?
Sigges och Ylvas vanlighetsblogg 2.0 