En av oss for till Västmanland, till området för den stora branden i början av augusti 2014.
En skogsmaskin slog en gnista – som vanligt, det händer gång på gång och maskinförarna är vana vid att hantera det. Men nu var det ovanligt varmt och ovanligt hård vind. Så det tog 11 dagar att få skogsbranden under kontroll.
Ca 13 800 hektar skog förstördes. Man evakuerade 1 200 nötkreatur och 500 får/lamm. 25 byggnader brann upp. En människa skadades svårt och en dog. (En bråkdel av det som stormen Gudrun ställde till med. Men varför jämföra?)
Vi kunde konstatera att om och när det otänkbara händer så fungerar skyddsnäten inte riktigt som vi tror att de ska (mer om det i en annan blogg). Men självklart fångas erfarenheterna upp – frågan är bara hur de ska hanteras i kristid. Vårt största problem just nu verkar vara att ingen vet vem det är som bestämmer.
One of us went to Västmanland, to the area of the big fire in early August 2014.
A forestry machine struck a spark – as usual, it happens again and again and the machine operators are accustomed to dealing with it. But at this time it was unusually warm and unusually high winds. So it took 11 days to get the forest fire under control.
About 13 800 hectares of forest were destroyed. 1 200 cattle and 500 sheep/lamb were evacuated. 25 buildings burned down. A man was badly injured and one died. (A fraction of what the storm Gudrun did to the community. But why compare?)
We found out that if and when the unthinkable happens, the safety nets don’t really work as we think they will (more on that in another blog). But obviously experience is recorded – the only question is how to handle the experiences in time of crisis. Our biggest problem right now seems to be that no one knows who’s the boss.
Sigges och Ylvas vanlighetsblogg 2.0 