Dags för en ny bergsbestigning. Detta berg i Allsta, Vikmunsberget, var brantare än vi trodde det skulle vara, men en ganska kort vandring. Man började med att gå längs en smal väg, vek av på en stig och sedan bar det uppåt. Väl däruppe var utsikten väl värd promenaden, även om den var brant.
Time for a new mountain climb. This mountain in Allsta, Vikmunsberget, was steeper than we thought it would be, but a fairly short hike. You started by walking along a narrow road, turned off onto a path and then upwards. Once up there, the view was well worth the walk, even if it was steep.
Det var en väldigt vacker trakt vi kom till. På vägen ner fick vi sällskap av en äldre herre som bor i just detta hus och han berättade att de endast åtta familjer som bor just här hjälps åt att hålla ordning på markerna. It was a very beautiful area we came to. On the way down we were joined by an elderly gentleman who lives in this particular house and he told us that the only eight families who live here help to keep the grounds in order.Tidigt under promenaden passerade vi denna fina grupp med kvigor. Early on in the walk we passed this fine group of heifers.På ena sidan om den allt brantare stigen ligger Edsviken. Även den värd att se. On one side of the increasingly steep path lies Edsviken. Also worth seeing.Uppe på berget. Första anblicken av utsikten: Storsandviken. Up on the mountain. First glimpse of the view: Storsandviken.På vägen ner såg vi denna kamrat, en huggorm. Den låg uppe på vägen men ringlade snabbt iväg när vi kom för nära. On the way down we saw this fellow, a viper. It was up on the road but quickly wriggled away when we got too close.Framme vid bilen igen, hittade vi en ny kamrat, en syrsa. Back at the car, we found a new companion, a cricket.
Sigges och Ylvas vanlighetsblogg 2.0 