Återigen ett vandringstips. Denna gång inte upp på något berg, däremot ut på en ö, Svanö. Målet var en klippig badplats, som även den bjöd på fin utsikt uppåt viken.
Once again a hiking tip. This time not up on any mountain, however out on an island, Svanö. The goal was a rocky bathing area, which also offered a nice view up the bay.
Vid parkeringen fann vi ett träd som var vackert dekorerat med virkade rutor. At the parking lot we found a tree that was beautifully decorated with crocheted squares.En bit fram längs stigen passerade vi ett fornminne. A little way along the path we passed an ancient monument.”Hemma, det är där hjärtat bor.” ”Home, that’s where the heart lives.”Nu har vi nått målet. Now we have reached the goal.En stunds beundran av utsikten. Sedan gick vi tillbaka igen. A moment of admiration of the view. Then we went back again.
Plötsligt vimlade det av barn på altanen i det fina eftermiddagsvädret. Victoria (Vicky), som bor två hus bort på gatan, kom över med lite nygrillad kyckling från sin pappa och tog med sig sina vänner. Alla fyra fick en snabbkurs i att ”köra lastpall” och sedan leken igång.
Suddenly the balcony was swarming with children in the beautiful afternoon weather. Victoria (Vicky), who lives two houses down the street, came over with some freshly grilled chicken from her dad and brought her friends. All four were given a fast course in ”driving pallets” and then the game was on.
Sigge gav en snabb kurs i hur man balanserar på en lastpall. Sigge gave a quick course on how to balance on a pallet.Från vänster/from left: Nasteh, Vicky, Valentina & Baylan.
Lördag och fantastiskt väder. Ett nytt vandringstips ledde oss till ett nytt berg – för oss så klart, själva berget har ju stått där i evärdelig tid. Kulberget. Inte särskilt långt att gå. Vi trodde vi hade nått målet när vi kom till en liten sittplats med bänkar och bord och fin utsikt. Det hade vi inte. Så vi fortsatte en bit till uppför berget tills vi kom fram till rätt ställe. Ingen tvekan om att detta var målet, med koja, ”panoramabro” och en helt naturlig skulptur.
Saturday and fantastic weather. A new hiking tip led us to a new mountain – for us, of course, the mountain itself has stood there for ever. Kulberget. Not very far to walk. We thought we had reached the goal when we arrived at a small seating area with benches and tables and nice views. We hadn’t. So we continued a bit up the mountain until we arrived at the right place. No doubt that this was the goal, with a hut, ”panoramic bridge” and a completely natural sculpture.
Starten på leden upp till berget. The start of the trail up to the mountain.När vi kommit hit trodde vi att vi var framme, men nej. When we got here we thought we were there, but no.Nu har vi kommit fram och det är ingen tvekan om det. Now we have arrived and there is no doubt about that.Naturens egen konstform. Nature’s own art form.En särskild konstruktion för att kunna se den storslagna utsikten, panormabron. A special construction to see the magnificent view, the panorama bridge.Turistbild. Tourist picture.
Efter många veckor (månader?) inomhus på grund av diverse hälsoangelägenheter har Sigges 90-åriga pappa John äntligen tagit en promenad ute i det fria, på den fina träspången invid Kyrkviken. Första målet var första bänken längs sträckan. Det finns flera bänkar att klara av. Allt man kan göra är att jobba på!
After many weeks (months?) indoors due to various health issues, Sigge’s 90-year-old father John has at last taken a walk outdoors, on the fine wooden footpath next to Kyrkviken (Church Bay). The first goal was the first bench along the stretch. There are several benches to do. All you can do is to keep up the good work!
Första bänken är avklarad. The first bench is achieved.En snabb titt tillbaka. A quick look back.
Skidspåren som leder förbi Kalles höjden är som en autostrada. The ski trails that lead past Kalle’s hill are like a freeway.Vi närmar oss. We are approaching.Det ser likadant ut som förra gången, fast vädret är sämre. It looks the same as last time, though the weather is worse.Vindskyddet funkar lika bra fortfarande. The windbreak still works just as well.En gråare utsikt den här gången. A greyer view this time.
Nu har vi kommit igång med Vandringstipset igen. Första målet i år blev Erik Danielskojan vid Hamptjärn, Nordvik. Stigarna till alla Erik Danielskojor (14 st) väldigt bra markerade. Tjärnen var överraskande fin, ett ställe som vi gärna besöker igen.
Now we have started doing the Hiking Tips again. The first goal this year was Erik Daniel’s hut at Hamptjärn, Nordvik. The tracks to all Erik Daniel’s huts (14) very well marked. The pond was surprisingly nice, a place we would love to visit again.
Stigen har gula markeringar som man inte missar. The path has yellow markings that you can’t miss.Vi träffade på en padda på vägen upp. We met a toad on our way up.Målet, Erik Daniels koja. The goal, Erik Daniel’s hut.Erik Danielssällskapet är duktiga på att informera. The Erik Daniels Society is good at giving information.Närmare studium. Closer study.Grillplatsen vid tjärnen. Barbecue area by the pond.Vi tog en annan väg ner och den bjöd på fin utsikt. We took another path down and it offered a nice view.
Vi tänkte gå till Gäddtjärn för att kunna sitta där en stund vid vattnet och bara ha det bra. Men det var fortfarande så mycket snö kvar på vägen att det var omöjligt att gå. Så vi provade en annan liten väg istället. Där var det torrt och snöfritt och det var skönt att sitta i solen en stund mitt ute i skogen. Men vi saknade vattnet lite.
We planned to walk to Gäddtjärn to be able to sit there for a while by the water and just have a good time. But there was still so much snow left on the road that it was impossible to walk. So we tried another small road instead. There it was dry and free from snow and it was nice to sit in the sun for a while in the middle of the forest. But we missed the water a little.
Det var en ganska lång uppförsbacke innan vi hittade en ställe att stanna till på. It was quite a long uphill before we found a place to stop.Väl uppe kunde vi vila våra trötta ben lite och dricka kaffe innan vi gick ner igen. Once up, we could rest our tired legs a bit and have coffee before going down again.
Några enstaka dagar med fint väder gör att vårkänslorna vaknar. Det har absolut inte blivit sommarvarmt igen än, men bara att solen skiner gör mycket för humöret.
A few single days with fine weather cause the spring feelings to wake up. It’s definitely not back to summer heat again yet, but just that the sun is shining does a lot for the mood.
Tussilago och solglitter i dikesvattnet gör oss glada. Coltsfoot and sun glitter in the trench water make us happy.Det är mycket snö kvar ovanför staden och det betyder mycket smältvatten i Kramforsån. There is a lot of snow left above the town and that means a lot of melt water in Kramforsån.Sol och vatten. Sun and water.
Bara några hundra meter från vårt hus finns en plats med fin utsikt över älven. Men det första man tänker på när man ser platsen är allt det timmer som lagras där.
Just a few hundred meters from our house there is a place with nice views of the river. But the first thing to think about when you see the place is all the timber stored there.
En titt uppåt älven. A look up the river.Timmer, en liten liten del av det. Timber, a tiny little part of it.